Välkommen

AMOVE AB har en unik kompetens inom coaching och utveckling av det sociala arbetet. Vi arbetar med coaching på alla nivåer för att utveckla såväl chefer som personal med fokus på samskapande och det personliga ledarskapet. Coaching innebär ett arbetssätt som anpassas till dina behov och designen av programmet bestämmes av oss tillsammans utifrån dina specifika önskemål när det gäller struktur, innehåll och varaktighet. Coaching innebär ett flexibelt arbetssätt. Det kan omfatta ett flertal olika tekniker, möten ansikte-mot-ansikte, gruppsamtal, telefonkontakter, e-post, videosessioner eller en mix av dessa. Om coachning av socialsekreterare till att framhäva barnets röst vid utredning skriver Ann-Margreth Olsson i rapporten ”Barnets socialsekreterare. Coaching i dialogiska utredningar” (SKÅNE I UTVECKLING 2005:4) finns för nedladdning via Länsstyrelsen i Skåne [PDF]. En ny rapport ”Coach i socialt arbete och i dialogcoaching. Om reflektion och dialog som gör skillnad” finns nu tillgänglig. Utgivare är Länstyrelsen i Skåne Län. Rapporten publicerades i serien SKÅNE I UTVECKLING som nummer 2006:1 www.m.lst.se Tillsammans med chef och medarbetare vid Socialförvaltningen i Lund berättade Ann-Margreth Olsson om Barnets röst i utredningen och om coaching på Föreningen Sveriges Socialchefers Studiedagar 2005 i Malmö. Om sina erfarenheter av hur coaching verkat skriver en chef så här: Vad har coachingåret betytt för arbetsgruppen ur min arbetsledarsynvinkel?
 
Under året har coachen följt var och en i arbetsgruppen i ett utredningsärende. Dessutom har hela arbetsgruppen en gång per månad träffats tillsammans med coachen för ett gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte. Vi har vid dessa tillfällen tränat på reflekterande samtal genom intervjuer av varandra med ett reflekterande team. Vi har också tränat på cirkulära frågor. Detta tränande har hjälpt oss att integrera ”tekniken” i klientarbetet. Dessutom har det lett till att vi numera använder reflekterande samtal i de flesta sammanhang, exempelvis vid anställningsintervjuer. Då har jag som arbetsledare intervjuat den som söker jobb och avdelningschefen och två medarbetare har fungerat som ett reflekterande team.  Vi har också när vi presenterat vår verksamhet för andra använt denna form – intervju och reflektion. Vi har även presenterat projektet för socialnämnden på detta sätt där politikerna fick fungera som reflekterande team. När någon i gruppen varit på någon kurs eller utbildning har den/dessa blivit intervjuade  och gruppen har fått reflektera. Det har blivit ett bra sätt att återge den egna upplevelsen av kursen/utbildningen och inte bara berätta vad utbildaren sagt. Denna mer personliga berättelse har gjort det mer intressant för övriga gruppen. Numera går våra ärendediskussioner till på detta sätt, vi turas om att intervjua den/dem som vill ha hjälp i ett ärende och övriga gruppen fungerar som reflekterande team. Det har lett till att i dag så känner sig de som tar upp ett ärende mycket mer hjälpta då gruppen i övrigt förhåller sig mer utforskande och nyfiken på vad socialsekreterarens egentligen vill ha hjälp med. Vi kommer bort ifrån att ge varandra goda råd och stämningen på mötet blir betydligt bättre. I klientarbetet är reflekterande samtal i dag ett vanligt förekommande inslag i mötena. Exempelvis kan föräldrarna fungera som reflekterande team när socialsekreteraren intervjuar barnet. Det händer att en annan medarbetare eller jag bjuds in till ett möte för att fungera som intervjuare. Socialsekreteraren/socialsekreterarna kan intervjuas om exempelvis hur de tänker i ärendet och familjen kan fungera som reflekterande team. Reflekteranden samtal hjälper till att hålla nyfikenheten levande på de olika berättelser som finns i ett ärende. Det ger också både den intervjuade och reflektörerna möjlighet att lyssna färdigt för att sedan kunna fånga upp det var och en hör och utifrån det föds nya tankar, berättelser och infallsvinklar.
 
Under våren 2005 genomfördes en enkätundersökning som utarbetats av kommunens personalförvaltning om hur vi mår på jobbet. En del av det sammanställda resultatet på enheten gjorde att det fanns behov att fortsätta att prata om det med varandra och vi beslöt att använda oss av vår coach till detta för att kunna prata om det på ett bättre sätt än vad vi tidigare lyckats med själva. En av höstens gemensamma månadsträffar använde vi till detta även här i form av intervjuer med reflekterande team. Den skillnad som gjort en skillnad är att vi på detta sätt har lyckats hålla oss mer nyfikna och utforskande i detta svåra ämne.
 
Alla i arbetsgruppen har lärt sig använda ”tejping” vid samtal med barn. Under 2004 gick vi alla en utbildning i Tejping, dvs ett sätt att använda ett antal målade små trädockor i samtal med barn om sitt nätverk, händelser etc. Det var trögt i arbetsgruppen att använda dockorna i barnsamtalen men under coachingåret med stöd av Ann-Margreth så har alla börjat använda dessa. Ann-Margreth och jag själv har också uppmuntrat användandet av videon i våra klientsamtal. Det har gett möjlighet att verkligen sätta fokus på vad socialsekreteraren gör i sina samtal. Det har varit ett värdefullt lärande för oss alla. Det  Ann-Margreth gjort är att genom att i detalj i coachingsejourerna gå igenom samtalen med klienterna har nya tankar fötts om hur man kan gå vidare och när man ser vad man gör som är bra får man också modet att prova nya saker.
 
Jag tror också att det har varit viktigt för arbetsgruppen att både jag som arbetsledare och avdelningschefen varit så engagerade och involverade i projektet. Jag bestämde mig för att även jag skulle göra en utredning med coachning i ärendet, vilket jag gjorde under hösten 2005. Min tillit och samspel och samarbete med coachen har också bidragit till ”succén” i arbetsgruppen.
 
Vi har nu påbörjat ”kollegial coachning” i arbetsgruppen varje medarbetare coachar en kollega i ett ärende och blir själv coachad av en annan kollega i ett ärende.
 
Coachingåret har verkligen hjälpt arbetsgruppen att göra barnen delaktiga i utredningsarbetet, gjort medarbetarna modigare och säkrare och stoltare över sitt arbete. Vi har hittat arbetsformer som alla är nöjda med (reflekterande samtal). ”   På www.amove.se hittar du mer information om dialogcoaching.